Igår såg jag världens bästa band spela för tredje gången i mitt liv. Bandet som jag upptäckte strax innan jag fyllt 13 och som jag älskar minst lika mycket nu som då - KENT. Tårarna bara sprutade och för första gången på riktigt länge fick jag lov att känna mig som ett litet barn igen. Det var fint.